Modig tjej...

Igår var J på igenridning då hon missade ridlektionen förra lördagen då hon var och provade på showdans. I bilen till stallet blev hon bara mer och mer tyst...lite nervös för vilken häst hon skulle få rida. Hon fick rida Alva som är en Shetlandsponny med en mankhöjd på 106,5 cm...en riktig liten sötnos :).

J och Alva

Medan jag fixade med stiglädren blev J mer och mer allvarlig och började säga att hon inte ville rida och jag försökte peppa henne att det skulle bli kul och att de skulle få hoppa. Hann inte mer än upp på läktaren innan J brast i gråt och bara ville lämna ridhuset. Jag gick ner igen och försökte prata med henne och ridläraren var bestämd och sa att hon skulle skritta ett varv med mig gåendes bredvid och sedan skulle hon skritta och trava ett varv själv, efter det skulle de ta ett samtal. Tårarna rann ner för hennes kinder och hon var stel som en pinne, rädslan lyste ur hennes ögon och jag kände mig riktigt elak som pushade henne att fortsätta...kunde känna de övriga föräldrarnas blickar när jag "tvingade" min storgråtande tjej att fortsätta :(.

Efter ett par varv började hon slappna av och jag kunde smyga in mer mot mitten och pratade en stund med läraren som tyckte att jag skulle gå upp på läktaren. Väl på läktaren fick jag se min modiga tjej trava över bommar och hoppa små krysshinder och oj vad stolt och lycklig hon var...ögonen strålade och rädslan var som bortblåst :).

Nervös innan lektionen på Alva

Idag var det dags för hennes ordinarie ridlektion och hon skulle rida på Blixten som hon ramlade av sist hon red. Började redan vid påklädningen att hon inte ville rida och rädslan syntes i hennes ögon...efter en stunds övertalning kom vi i alla fall iväg till ridlektionen. Blixten är lite sur när han står i spiltan och försöker ge en ett tjuvnyp så fort han kommer åt. Idag provade vi att muta honom med godis när han var snäll och gjorde som vi ville och helt plötsligt blev han en betydligt trevligare liten ponny att fixa med i spiltan.

J var nervös innan själva lektionen började och jag höll alla tummarna för att Blixten inte skulle bråka under lektionen men det gick som en dans. Han travade fint och klev på glatt över bommarna och hoppade över ett lite krysshinder. De fick galoppera och J ville att läraren sprang bredvid, sista gången de galopperade släppte hon taget när inte J märkte det och hon galopperade själv längs nästan hela långsidan...min duktiga tjej som vågade rida trots att hon var så rädd och nu ser hon fram mot nästa lektion :).