Det är svårt att acceptera när kroppen säger ifrån, när jag själv vill så mycket mer...att lyssna på kroppens signaler är så otroligt svårt för mig. Att då kunna acceptera och slappna av, ta det lugnt och samla krafter istället för att bli stressad och ha otroligt dåligt samvete för att jag inte tog den där inplanerade joggingrundan eller träningspasset.
Det dåliga samvetet och näst intill paniken över att missa en inplanerad aktivitet p g a att jag är trött, har sprängande huvudvärk och kroppen värker från huvudet ner till hälsenorna. Kroppen signalerar på alla sätt att nu måste du ta det lugnt...du har nått din gräns och passerat den för vad du orkar med just nu, men vill jag lyssna...NEJ, för jag vill så mycket mer...har ju orkat och hunnit med förut, men nu känns det som om jag inte hinner med/orkar något...tålamodet är = 0, minsta lilla så bara brister det och allt blir så fel och då finns det dåliga samvetet där och hela tiden pockar på min uppmärksamhet.
Jag vill så mycket mer med min familj, på jobbet, hemma, med träningen och med mina egna drömmar och mål...vill då inte bli bromsad/hindrad av min egen kropp som strejkar...och istället för att lyssna på min kropp så är jag min värsta fiende och gör tvärtom...undrar om jag någonsin kommer lära mig :S???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar