Vattenträning

Efter en turbulent dag på jobbet ska det blir riktigt skönt att komma iväg på vattenträning i kväll. Det är nästan tre veckor sedan sist då jag har varit i fjällen och därefter var jag sjuk.

Min träning den senaste veckan har bestått av sjukgymnastik och promenader, längtar verkligen efter att få komma igång igen :).

En bit som saknas...

Nu har jag varit "hästfri" i två veckor och visst känns det skönt de dagar som det blåser, snöar och man är superförkyld...men de andra dagarna då saknar jag min häst, även om jag utåt låtsas som om allt är ok. Inuti finns ett tomt hål och en saknad efter den delen av min fritid som jag ägnade åt Anil...nu har jag inget.

Visst jag får mer tid med min familj och till att kunna "ta hand" om mig själv så att jag ska må bättre och bli starkare i kroppen, men det är ändå något som saknas...det känns som om något fattas mig och den känslan är ingen rolig känsla :-(.

Statusrapport från Anil

Igår fick jag ett välkommet mail från A och E som Anil bor hos...har varit så nyfiken på hur det går för honom.

Allt går bra och han trivs riktigt bra, bråkar inte med någon. Tidigare har han gått ihop med en flock större hästar på lösdrift men han har fått flytta ihop med Han har fått en ny kompis som är en shettisvalack. Han kan gå in och ut i stallet som han vill (en box + en del av stallgången)...gissa om han känner sig som en kung nu ;-).

De har inte kunnat rida så mycket p g a att det är isigt och halt på vägarna där de bor, men de har varit ute på en promenad vid ett brusande vattenfall och det gick bra :). A har även ridit honom en stund i ett ridhus och konstaterade att det var mer fart på honom nu än när de provred honom...då var han seg som sirap och ville inte alls gå framåt.

Nu ska det bli spännande att höra hur det har gått för E som ska rida lektion på Anil idag :)

Fina killen

Framsteg och utmaningar

Idag har varit en dag med många olika känslor, från att ena stunden vara barnsligt lycklig över att ha skapat två installationspaket och lyckats installera dem till att vara rasande arg och uppgiven. Nu har jag fått en utmaning och möjlighet till att utvecklas rejält genom att våga ta en diskussion och framföra synpunkter och kritik mot saker som inte fungerar så bra...tycker det är jobbigt men jag har en bra chef som stöttar mig och pushar mig till att utvecklas och anta utmaningen, och utmaningar gillar jag...i lagom stora doser ;-).

Efter jobbet var det dags för ett besök hos sjukgymnasten, var två veckor sedan sist och jag kände själv att vissa delar blivit sämre och att jag inte gjort "hemläxan" så ofta som jag borde ha gjort. Även här blev jag positivt överraskad, så sakteliga har jag börjat lära om kroppen hur jag ska sitta, gå och stå. Fick till och med beröm för att mitt sätt att gå har blivit mer korrekt och börjar att se bra ut :).

Är så fascinerad över att de små övningarna som jag får verkligen har en sådan stor inverkan på hur jag mår och fungerar. När jag började hos min sjukgymnast var jag skeptisk och fick mer ont än jag haft på länge, men nu börjar det vända och det känns riktigt bra...det finns kanske hopp för mig trots allt ;-).

Optikern

Idag efter skolan åkte jag med tjejorna till Maxi huset för att se om vi kunde kolla R:s syn. Hon har sedan strax innan jul haft problem med att titta med vänster öga när hon blir trött. Säger att bokstäverna by.ter plats och blir suddiga.

Gick in till Synoptik och behövde bara vänta 30 minuter innan de hade tid...passade ju bra för då kunde vi shoppa lite annat smått och gott som vi behövde. Efter en noggrann undersökning sa optikern att hon inte kunde hitta något direkt synfel men tyckte att det var konstigt att R hade sådana problem. Hon ringde då och rådfrågade en annan optiker och då skulle de testa en sista sak och då konstaterades det att R är lite översynt.

Tjejorna var rejält trötta och hungriga vid det här laget, men R provade ett par stycken bågar som vi fick ta med hem på prov. Hon fastnade för två stycken men när hon väl skulle sova så hade hon bestämt sig för ett av paren...det blev de gröna som passar jättebra på henne :-).

De röda

De gröna som även blev hennes favorit :)

Nu då?

Nu har det gått lite drygt en vecka sedan Anil flyttade till sitt nya hem. Allt har gått bra och vid ihopsläppet med sina nya kompisar var han mer intresserad av maten som fanns i hagen än de andra hästarna...Anil i ett nötskal, bara det finns mat så är han nöjd ;-).

Själv har jag varit iväg på skidsemester men nu när jag är hemma i vardagen igen känns det tomt, vad ska jag göra nu? Vad konstigt det känns att inte ha en häst att åka till...

Skidsemester

På väg till våffelstugan passerade vi en hage med fina hästar som vi var tvugna att hälsa på...nästa år kanske vi tar en liten ridtur ;-).

Nu har vi kommit hem efter en underbar vecka i Idre fjäll med massor av skidåkning, bra väder och mys med familjen. I år hyrde jag skidor som de kategoriserade som medium och vilken skillnad det var att åka med dessa mot dem jag hyrde förra året. Nu kunde jag köra fortare i backarna utan att behöva känna att jag inte hade riktigt kontroll och sen var glidet betydligt bättre.

På väg upp till toppen i solskenet

Tjejorna har blivit riktigt duktiga på att åka även om J mest vill stå på rakt ner utan att svänga så mycket.."mamma det är mycket roligare när det går fort och det gör det inte när man svänger...", skruttunge ;-).

J och jag i liften

Anders redo för ytterligare ett åk

På toppen

R blev lite skrämd i början av veckan då det åkte förbi en annan åkare riktigt nära så att hon nästan tappade balansen. Efter det så körde hon lugnare och svängde betydligt mer och mot slutet av veckan svischade hon ner för röda backar igen :-).

En underbar dag i backen :)...love it

Fina R :-)

Anders väntar på att kidsen ska komma ner till liften

Igår vaknade J och jag med feber, ont i huvudet och halsen...inte kul och vi beslöt då att åka hem istället för att stanna tills idag, känns helt ok att "landa" hemma en dag innan skolan och arbetet drar igång igen. Längtar redan till nästa besök i Idre...

Läxläsning

J väntar på att syrran ska bli klar med läxorna så att vi kan ge oss ut i backen

Två sjuklingar som myser på ett kafe i Mora