Dags att ta tag i saker...

Har sedan jag började hos sjukgymnasten bara blivit sämre och sämre, värk som jag nästan blivit av med har kommit tillbaka, ländryggen har börjat svullna och jag känner mig öm och trött i musklerna längs hela ryggraden. Var inställd på att jag skulle få ondare i början men nu har jag gått hos sjukgymnasten i lite drygt en månad och jag blir bara sämre och sämre :-(.

Under den här perioden har jag slarvat med min yoga och styrketräning, men nu ska det bli ändring på detta. Har bokat in styrketräning en dag i veckan tillsammans med en kompis, sen blir det yoga ett antal kvällar i veckan och som en bonus har Anders och jag börjat ta promenader åtminstone fyra gånger i veckan :-).

Idag införskaffade jag broddar till våra skor så att vi kan ta oss fram här på vägarna utan att riskera att vi halkar omkull...nu finns det inga undanflykter längre utan det är bara att få ordning på tillvaron igen, laddar även för ett samtal med sjukgymnasten...får väl se hur det går men någon förändring måste det bli, någon som har tips på en bra sjukgymnast som är duktig på rygg- och nackbesvär?

Trist måndag

Idag har jag fått ringa till veterinären och beställa tid för avlivning av Gustav :´-(.
Nu mår han så dåligt och det märks tydligt att han inte mår bra. Var till veterinären i november och fick då veta att hans bukspottkörtel inte fungerar som den ska längre...på torsdag ska han få somna in och slippa lida min fina kisse som jag en gång hjälpte till världen för 12 ½ år sedan.

Maskeradhoppning

Stolt R efter tävlingen

Upp tidigt för att få iväg R och Anders till Skogslotten för att förbereda sig inför maskeradhoppningen. Kl 8 skulle de vara där och fixa ordning hästarna och sedan bygga banan kl 9. Vid strax efter kl 9 anslöt J och jag till resten av familjen.

Ombytta och redo för framridning

Min fina tomtenissa ;-)

R hade valt att få rida Lill Blixten som tycker det är riktigt roligt att hoppa, själv var hon utklädd till tomte. Hindren var 20 cm höga och det gick som en dans och rosetten väntade utanför ridhuset efter genomförd tävling.

J tittar på storasyster som värmer upp

Framridning

Mot första hindret

Det var en stolt R som poserade på Lill Blixten efter tävlingen...innan vi åkte hem tittade vi på ett par hoppklasser och fikade, mysigt :-)

Stolta :-)

Lill Blixten

Fotbollscup

Tidigt, riktigt tidigt ringde klockan i morse då R skulle iväg på Waria cup i Norrköping. Kl 07.15 var det samling vid fotbollsplanen och det var inte särdeles lätt att få upp R ur sängen ;-). Det var en samling trötta tjejer som spelade totalt 5 matcher på förmiddagen och det märktes att de inte spelat tillsammans på ett tag. Trots att det inte gick så bra som det brukade höll de humöret uppe och kämpade på :-).

Min fina fotbollstjej :-)

På eftermiddagen har R och jag tagit det lugnt och slappat, nu väntar maskeradhoppningen imorgon bitti på Skogslotten...spännande :-).

Positivt besked

Igår kväll ringde A och sa att de gärna vill ha hem Anil på foder för att se hur han fungerar hemma hos dem. De hade fallit för att han var så otroligt cool i nya miljöer och i transporten, samt att han är så mysig att vara med. Hon hade även funderat över att han var så seg, men kommit fram till att det är bättre att han är seg än att han är för het då E ska rida på honom.

Han kommer att flytta till ett litet stall utanför Mjölby där han kommer att gå på lösdrift med en flock stora hästar eller en flock shetlandsponnyer. De ska ha honom till att rida skogsturer och sen ska E rida lektion på honom en gång i veckan, känns som en lagom nivå för min fina kille :-).

Nu får vi vänta på att vädret blir bättre innan han kan flytta för att köra hästtransport på de här isiga vägarna är uteslutet och sen vill vi inte riskera att de går omkull vid ihopsläppet.

Hovis

Idag halkade jag upp till stallet på morgonen då hovis skulle komma och se till att Anil har bra skor, sulor och broddar...nu har han fyra broddar i varje sko så nu bör han stå på benen i halkan.

Nyskodd kille redo för hagen igen :-)

Vägen hem blev riktigt spännande då det hade regnat på de isiga vägarna och bilen gled fram och tillbaka som på ett tvålat golv...fick köra riktigt sakta och försöka att slappna av, men det är inte det lättaste när man känner att man inte har kontroll på situationen :S.

Provridning

Idag var det dags, en familj skulle komma och titta på Anil. De skulle kommit före jul men då ställde vädret till problem så denna gång hade jag bokat in mig på Skogslotten för att slippa vara beroende av vädret. Jenny var snäll och låna ut sin hästtransport och deras fyrhjulsdrivna bil så att vi skulle ta oss fram på de isiga vägarna.

Finaste killen

Åkte tidigt till stallet för att hämta Anil och diverse saker som vi skulle ha med. Han gick snällt in i transporten och verkade trivas riktigt bra...inte så konstigt när det fanns mat och var ombonat i transporten ;-). Väl framme på Skogslotten visade det sig att stallet blivit dubbelbokat och att vi fick vänta en timme, men de var snälla och visade oss en box som Anil kunde stå i medan vi väntade.

Tittut...

Under tiden vi väntade hann jag prata en hel del med A och E som skulle provrida Anil. De letar efter en ponny att rida ut med i skogen samt en som E kan rida lektion på en gång i veckan. De hade med sig några olika sadlar då jag inte har någon sadel till Anil. Det blev en bomlös sadel som passade på honom.

Nu till själva provridningen...gick väl sådär får man väl säga, Anil var riktigt seg och ville stanna vid mig varje gång de passerade hörnet där jag stod. "Hej matte...", såg han ut att säga varje gång...knashäst. Först började vi med att bara gå runt i ridhuset utan ryttare då han aldrig varit där tidigare och det stod massor av hinder framme och en julgran, samt belysning längs väggarna. Anil var dock hur cool som helst, inga problem med ett nytt ridhus eller traktorn som åkte och sandade utanför ridhuset eller de andra hästarna som var i ridhuset.

E fick rida ett par varv med A som ledare, därefter hoppade A upp och skulle känna på Anil. Han var inte på humör utan A fick driva och driva men det bara gick inte att få igång honom...till slut bad hon mig att sitta upp och oj vad seg han var. Jag fick igång honom i galopp och även lite övergångar mellan trav och galopp men jag fick driva i varje steg. Fast det är ju inte så konstigt då han inte har blivit riden ordentligt sen i somras  och den senaste månaden har han inte ridits alls.

I boxen efter ridningen

Nu skulle E få rida själv och då funkade det lite bättre, men han ville gärna stanna och hälsa på mig varje gång han passerade. Efter provridningen kändes det väl lite sisådär, de tyckte att han var supersnäll i boxen och cool i nya miljöer men att han var tungriden och seg. De ville fundera på saken och det kan jag förstå...nu håller jag tummarna för att de vill ge "sirapshästen" en chans till för det är han värd och jag tror att han skulle kunna passa dem.

Hemma i stalle igen