Lussekatter

I senaste numret av Buffé hade de med ett recept på lussebullar som enligt dem skulle vara den Godaste Lussebullen och inte bli så torr och tråkigt vilket de annars lätt kan bli. I deras recept skulle man ha rumstempererat smör och mjölk istället för att smälta smör och blanda med kall mjölk för att sedan värma till 37 grader. Nu blandade man det rumstempererade smöret och mjölken med resten av ingredienserna och sedan fick degen jäsa lite längre 60 minuter istället för 30 minuter.

Då jag varit hemma med sjuk liten J ett par dagar så bestämde jag mig för att testa receptet...och oj så mumsiga de blev, blir nu spännande att se hur de blir när de inte är nybakade.

I sadeln igen

Har sen i somras gått och funderat kring hur jag ska göra med ridningen, vill så gärna börja rida igen men är osäker på om min kropp klarar av det. Har tittat på olika ridskolor men vågar inte riktigt chansa på att binda upp mig för en hel termin och ifall det inte skulle fungera

Fina Bazze

Mitt i allt funderande hit och dit kom Jenny med ett superbra förslag, varför inte komma och rida på Bazze en gång i veckan. Börja lite lugnt i de gångarter och tempo som passar mig för att sedan öka successivt...sen blir det extra bonus att vi kan träffas lite mer regelbundet igen, har saknat våra stallkvällar/dagar.

Älskar att galoppera...

Igår var andra gången som jag red och denna gång kunde jag känna mig lite mer avslappnad. Red i 15 minuter i skritt, trav och galopp...problemet är bara för mig att stanna och sakta av med Bazze ;). Jenny filmade igår och där syns det tydligt vad jag gör för fel, kommer upp på tå och tippar lite framåt när jag försöker sakta av från galopp till trav...lite att jobba på nästa gång.

Lite godis efter ridpasset...

Känns riktigt bra i kroppen idag, en anings träningsvärk men det vore konstigt annars då det är över ett år sedan jag red. Håller nu tummarna för att det fortsättningsvis kommer kännas lika bra efter ridningen...vore så kul att fortsätta :).

Tvättar bort pälsen...

Vår katt Mandis som är en Selkirk Rex har sedan en tid tillbaka tvättat bort pälsen på magen och har nu även gått över till bakbenen...större delen av magen är kal :(.

Någon som har någon idé kring varför han gör så?

Det har inte kommit in några nya katter eller familjemedlemmar som skulle kunna göra honom stressad.

Dock är han tämligen stor (om jag ska uttrycka mig snällt) och vi har sedan i våras försökt att banta ner honom...funkar väl sådär, går inte ner i vikt trots att vi ger honom den dosering av specialkosten som veterinären rekommenderat oss.

Dock känns det som om han inte blir mätt på den kost han får, då han springer omkring och jamar och springer fram till matskålarna så fort vi är i köket...kanske är därför han börjat med att tvätta bort pälsen...tacksam för tips, vill ju att Mandis ska må bra och att hans päls ska få vara kvar.

Pusselbitar

En tanke slog mig när jag var ute på promenad och det var att äntligen börjar några av alla de pusselbitar som är mitt liv falla på plats. Trots att dagen inte blev riktigt som jag planerat så kändes den rätt ok ändå...min annars så ständiga följeslagare stressen, smärtan och det dåliga samvetet fanns inte där, utan bara en skön avslappnad känsla...underbart :).

Underbara sommar :)

Strandhäng med bästa tjejorna

Lata dagar på stranden, små dagsutflykter, mysa med kaninerna, blåbärsfläckiga barn och kläder, lyssna på svalorna på kvällen, grilla med goa vänner och bara få vara tillsammans med familjen...det är den perfekta semestern och sommaren för mig...lycka :)

Minnen suddas ut...

Idag har jag börjat rensat bland mina ridsaker och tvättat de som jag ska ha kvar...kände ett stygn av saknad när jag kände doften av Anil på mina ridbyxor, nu är de tvättade och doften borta :(.
Även om doften är borta så kommer minnet av honom att finnas kvar, stundvis saknar jag honom så att det gör ont men jag vet att han har det bra...bättre än han hade det med mig den sista tiden.

Vissa minnen av honom kommer att blekna och suddas ut i och med att jag rensar bland mina saker, men en del minnen kommer alltid att stanna hos mig...min allra finaste Anil.

Ny kanin

Kiara

Idag har vi varit och hämtat vår nya kanin som ska bli sällskap till Saga, nu håller vi tummarna för att de ska trivas tillsammans.

Saga och Kiara

Vi har köpt kaninerna av Petra Linder som föder upp dvärgvädurskaniner, mer info finns på hennes hemsida. Kaninen vi hämtade idag är J:s och ska heta Kiara, tidigare har vi Saga som är R:s. Mer info om våra kaniner finns på fliken om Våra djur.

Kom igen ska vi busa lite?

Lilla Kiara var försiktig och ville inte riktigt komma ut ur buren, medan Saga var väldigt nyfiken. När väl Kiara började utforska buren skulle Saga visa vem som bestämde...till sist fick jag hjälpa lilla Kiara in i sitt hus så att hon fick vara ifred för Saga. Förhoppningsvis ger det sig snart och de kan vara kompisar...annars får Anders bygga en bur till åt Kiara ;).

Mina två

stolta

kaninägare